The fault in our stars - Filmen

Igår var jag på en av SFs förhandsvisningar av The fault in our stars (varför har de förresten det svenska namnet på filmen...? Nästan alla utländska filmer har ju original namnet och The fault in our stars är så mycket bättre än Förr eller senare exploderar jag! Men men..) Premiären är på söndag, den 22 juni men SF har i flera städer haft förhandsvisningar den 16:e och den 17:e.

Det är en riktigt bra film! Den är väldigt romantisk och fin. Augustus var perfekt och spelades jättebra, jag hade varit lite skeptisk till honom. Egentligen var alla skådespelare bra och passade för sina roller. Det är en riktigt sorglig film och de flesta grät mer eller mindre. Det var flera som grät högt och det var en speciell känsla inne på bion. Det är inte ofta man hör folk gråta och ibland blev jag så förvånad över vissa ljud att jag var nära att börja skratta mitt i de sorgliga scenerna, samtidigt som jag grät tyst själv.

Det var bara en grej som jag saknade från boken och det är de sista meningarna i boken. Då säger Hazel "I do, Augustus. I do." och det hade passat i filmen men hon sa något annat. Det kanske är en liten detalj men det är faktiskt det enda i boken som är i nutid, allt annat är i då-form och det visar typ att Hazel lever.

Jag, Johanna och Emm. Vi har nu gått på flera bok-filmer (Boktjuven, Divergent,
Catching fire och The host) efter att ha diskuterat böckerna i vår bokklubb. 

Jag ville ha en film på titeln i början men det blev bara på den här lilla skylten
och sen fick jag lägga bort mobilen.