Decembergatans hungriga andar av Ulrika Lidbo. Jag kom på en bok på bara några sekunder! Det trodde jag aldrig. Speciellt inte en ungdomsbok som jag nästan har läst. Jag började på den när den var ganska ny och då var jag 12, 13 år. Förmodligen var jag lite för liten för jag tyckte den var svår och tråkig. Så det blev att jag lämnade tillbaka den utan att ha läst så mycket i den. Men nu när jag läste vad den handlade om så blir jag sugen att ge den en ny chans. Såhär stod det på Boktipset:
Jag vet att jag inte bor i en grotta och det är krig och jag blir våldtagen av soldater och det kryper flugor som lägger ägg i öppna sår på min arm, men det är ändå orättvist.Så jävla orättvist.
Varför har jag fått all skit?
På nätterna ligger Jenny och grubblar. Varför blir hon alltid vald som tredje sist på gympan och varför vill alla killar bara hångla med kompisen Charlie? Varför är hon ett fetto som hatar sitt meningslösa liv? Men Jenny har en plan. Hon ska bli smal. När hon börjar åttan i augusti ska alla få se. Hon kan inte misslyckas om hon följer sitt superschema. Man kan ju inte bli fet om man äter noll procent fett.
Jenny finner en bundsförvant i Betty. Smala, snygga, världsvana Betty. De träffas hemma i Bettys kök och har matorgier. Glass, smör, Ballerinakex, västerbottenost, djupfrysta pajer. De dukar upp och vräker i sig. Sen kräks de upp allting. Ingen kan nånsin förstå. Det är en livsstil. Man väljer det för att man gillar det. Men hur länge håller det?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Har du en bok som du tycker jag måste läsa? Eller tycker du jag borde skriva fler recensioner? Eller vill du bara säga Hej?
Kommentera!
Jag svarar på alla kommentarer, men inte på din ev. blogg utan i inlägget du kommenterar. För att komma ihåg och att läsa svaren kan du klicka i "Avisera mig", så får du ett mejl när jag har svarat.