Fem år ungefär tror jag, jag skulle ta en lite nyare bild tänkte jag men jag har ingen annan på denna datorn. |
Kunde inte läsa själv, men mamma eller pappa läste högläsning varje kväll.
7 år
Lärde mig att läsa i skolan men tyckte det var svårt. Jag kommer ihåg i ettan när man skulle läsa tyst, och jag var en tävlingsmänninska och när jag märkte att min kompis hade läst fler böcker än mig, så då struntade jag i att läsa och tittade på bilderna och bläddrade när jag tyckte det passade. Detta tror jag ingen visste innan, och så skriver jag det så att alla kan läsa det... ;) Jag kom ihåg att det var boken Resa ihop av Tomas Halling, men sen så läste jag den på riktigt när jag började gilla att läsa.
8 år
Gillade fortfarande inte att läsa, jag kom ihåg en bokredovising på Hotellmysteriet av Martin Widmark. Jag tror jag gillade boken, för sen läste jag de andra böckerna, men redovisningen gick väldigt dåligt! Jag tror inte jag hade övat så mycket, och när jag kom fram dit vet jag inte vad jag sa...
9 år
Det var sommarlovet till trean som jag började läsa mycket. Min skola hade en tävling där man ska fylla i 10 böcker man hade läst under sommarlovet, och jag läste 20. Sen gick jag till min bokhylla och tog alla böcker som mamma och pappa hade läst när jag var liten och la på en hög och började läsa dem. Jag kom ihåg att min kompis sa att sånna böcker inte räknas att skriva upp, men jag började ju i alla fall gilla att läsa. Jag ville fortsätta att skriva upp böckerna jag hade läst och satte målet 100 böcker och sen skulle jag gå på café och köpa en bok. Här någonstans tror jag att jag hittade bokbussen och började gå till den varje vecka och lånade typ 6 böcker/vecka och läste ut. Då läste jag extremt mycket! Jag var ganska "driftig" som liten och gillade att ordna massa saker. Så jag började skicka brev till författare, det första var till Martin Widmark och sen illustratören Christina Wahldén. Båda de svarade och efter det skickade jag till många fler. Vid den här tiden kom nästa redovisning och då fick man välja vad man ville prata om. Jag valde mina författarbrev och läste upp dem och berättade lite. Den redovisningen blev desto bättre och det var nog för att jag "brann" för det jag pratade om. Efter det ville min lärare att jag skulle prata om det på en kväll för föräldrarna på skolan. Jag vet inte vad det var för något, men det var några andra elever som spelade instrument också. Min fröken sa att jag skulle skicka brev till någon mer och berätta om så jag skickade till Pernilla Gesén men hon svarade inte förrän nästan 5 månader efter, så då hade föräldrakvällen redan varit. Hon hade tagit så lång tid på sig för att hon höll på med en bok, och som plåster på såren fick jag hennes bok Alva blir kär signerad.
Jag fortsätter om någon dag, för jag hinner inte mer nu, måste göra läxor. Jag hade inte tänkt att skriva så mycket på alla, men det var så kul för jag kom på nya saker hela tiden. Hoppas ni orkade läsa det :)
Hihi söt bild, går från hata böcker till älska de alltså? ;) Livet kan sätta krokben för en ibland haha ;)
SvaraRaderaHahaa ja :)
Radera