När jag låg och läste En sån där vidrig bok där mamman dör, den är skriven som i poesi så den går väldigt fort att läsa, då tänkte jag på hur ofta man bläddrar. Då kom jag att tänka på när jag gick i ettan och vi hade tystläsning. Då gillade jag verkligen inte att läsa så jag tittade på bilderna, väntade och tänkte. Sen bläddrade jag när det hade gått ett tag, så att fröken trodde jag läste.
Vi hade en stor back med böcker som man fick välja ur, och min kompis var ganska snabb på att läsa så hon hade läst många, och jag som var en tävlingsmänniska stressade ännu mer... ;)
 |
| Den första boken jag gillade :D |
Jag vet inte varför jag skrev det här på bloggen, men det visar väl att folk som inte gillar att läsa kan bli boknördar ;D
Haha, jag har gillat att läsa sedan jag var fyra och lärde mig ;D Jag var alltid den som läste "svårast" böcker, det kommer jag fortfarande ihåg...
SvaraRaderaJag läser fortfarande inte "svårast" böcker tror jag... Men jag läser mest och är mest engagerad ;)
RaderaJag läser både mest och svårast böcker tror jag... Snabbast med ;D Min klasskompis brukar säga åt mig att "visa hur snabbt jag läser" med fingret, och han tycker att jag läser alldeles för snabbt och för mycket, haha ;)
RaderaNu lät detta kanske kaxigt, men det var inte så det var menat, absolut inte...
Jag läste en serietidning i femårsåldern. Sedan så läste jag inte själv förrän i ettan, och det med svårighet. Nu läser jag snabbast och svårast av alla i min klass :D
SvaraRadera:D
Radera